Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett vitt begrepp som omfattar flertalet stressdiagnoser som exempelvis akut stressreaktion, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), anpassningsstörning, reaktioner på svår stress och utmattningssyndrom. Här återfinns både individer med lindriga symtom som fungerar väl i vardagen och patienter med svåra symtom som har stora problem att hantera vardagliga uppgifter och aktiviteter. I vår hjärna finns runt 100 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra. Studier visar att stark stressexponering faktiskt skapar förändringar i hjärnan. Förbindelserna mellan nervcellerna minskar på vissa ställen och ökar på andra. Man har också sett att personer med utmattningssyndrom har en tunnare hjärnbark i pannloben. Ett område i hjärnan som är viktigt för vår förmåga att koncentrera oss, organisera och planera. Det är här information kan lagras en kortare tid, t.ex. när vi ska komma ihåg en inköpslista. Resultat från studier med modern avbildningsteknik har också visat att det område som kallas amygdala, som reagerar på förändringar i omvärlden och framförallt på stressfyllda situationer, är större hos utmattningspatienter. Samtidigt som det område som är viktigt för rörelse och olika kognitiva processer blir mindre.Hjärnfonden vill se och bidra till ett samhälle där färre drabbas av stressrelaterad ohälsa. Ett hållbart arbetsliv som vi mår bra av. De drabbade betalar med sin hälsa, sina relationer och sina möjligheter att delta i livet – både i arbetslivet och det privata. Läs mer om stress här: https://www.hjarnfonden.se/fakta-om-stress/ Läs mer om forskningen om stress här: https://www.hjarnfonden.se/forskning-om-stress/

Alla drabbas av hjärnans diagnoser. Är det inte vi själva, så är det en någon i familjen. Eller en vän. Stöd hjärnforskningen med en gåva som gör skillnad.

Idag vet vi för lite om barnhjärnan. Det behövs mer forskning, och mer kunskap. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada. Ännu fler kämpar dagligen med de utmaningar som hjärnrelaterade funktionsnedsättningar medför. Många barn föds för alldeles för tidigt men tack vare nya metoder, som till exempel nedkylning, kan man rädda dessa barn och förhindra att de får hjärnskador. Dessutom visar siffror att allt fler unga lider av psykisk ohälsa. Det kan innebära allt från att känna stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression till självmordstankar. Det är en utveckling vi måste bekämpa. Inuti en barnhjärna ska det finnas roliga funderingar, drömmar och tusen olika frågor – inte sjukdomar, skador och annat som gör livet svårt. Ett enda forskningsgenombrott kan rädda livet på många barn, men även små upptäckter kan göra stor skillnad för både de barn som drabbas och deras familjer. Här kan du läsa mer om barnhjärnan och Hjärnfonden Barn: https://www.hjarnfonden.se/barnhjarnfonden/

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. Diagnosen har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende. ADHD förekommer ofta tillsammans med andra utvecklingsrelaterade eller psykiatriska tillstånd.ADD är en variant av ADHD, men utan överaktiviteten. De som har ADD blir ofta blir lätt distraherade och tappar uppmärksamheten, men man är inte överaktiv. Istället kan de ha svårt att komma igång med aktiviteter och att få saker gjorda.En lång rad studier har visat på avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också starkt på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har visat att ADHD har en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots det starka ärftliga inslaget har jakten på specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten.Läs mer om ADHD här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ad...

Afasi är en försämrad förmåga att använda språket, orsakad av en skada på hjärnan. Afasi är relativt vanligt hos personer som insjuknar i stroke och kan även uppstå genom traumatisk hjärnskada, tumör eller infektion i hjärnan och vid demenssjukdomar.Även om det oftast är skador i vänster hjärnhalva som ger upphov till afasi har forskning visat att skador i höger hjärnhalva påverkar språkförmågan och i viss mån hörförståelsen. Ny forskning har också visat att patienter med afasi som får datorbaserat skrivstöd lättare kan träna upp skrivförmågan. Afasiforskningen studerar hur hjärnskador ger språkliga symtom. På senare tid har teorier som främst varit inriktade på språkets ljudstruktur eller dess grammatiska struktur väckt stort intresse. Läs mer om afasi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/af...

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning.Det har hänt mycket inom ALS-forskningen de senaste tio åren. Idag vet vi att den genetiska faktorn är viktig och det pågår ett stort europeiskt projekt kring detta, där cirka 15 000 ALS-patienter ska delta. 500 svenska patienter kommer att medverka i studien via en forskningsgrupp vid Umeå universitet.Läs mer om ALS och den senaste forskningen här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/al...

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller.Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och övrig demens, bland annat för att klarlägga vilken roll beta-amyloid och tau spelar. Det pågår även stora studier för att hitta genetiska orsaker till demens och Alzheimers sjukdom, samt epidemiologiska studier för att hitta nya riskfaktorer. Fler forskningsprojekt pågår med läkemedel som är inne i prövningsfas två, vilket betyder att de testas på patienter med Alzheimers sjukdom.Läs mer om Alzheimers sjukdom här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/al...

Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning som liknar autism. Den som har Aspergers syndrom har svårigheter vid socialt samspel och funktionsnedsättningen innebär begränsade beteenden, aktiviteter och intressen. För att man ska ställa diagnosen Aspergers syndrom, måste svårigheterna medföra allvarliga problem i vardagen.Aspergers syndrom inkluderas i beteckningen AST (autismspektrumtillstånd).

Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation tillsammans med en benägenhet att göra saker på ett upprepat, oflexibelt och ibland lite udda sätt. Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.Läs mer om AST här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/au...

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani.I dag är det oklart om hjärnan kan återhämta sig helt från en beroendesjukdom. Genom forskning vet man att chansen till ett drog/alkohol-fritt liv ökar om man kan hålla sig drogfri/nykter i 5-7 år. Flertalet, ca 80 procent, återfaller dock inom ett år. I dag saknas det fullgod behandling för beroendesjukdomar. Behandlingen består ofta av terapi och medicinering. En välkänd och beprövad behandling är 12-stegsprogrammet. Mediciner kan hjälpa till att minska alkoholsug, berusningsdrickande och förlänga alkoholfria perioder så att hjärnan får chans att återhämta sig. Forskning pågår för att hitta nya läkemedel mot beroendesjukdomar och även för att bättre kombinera de behandlingar som finns.Här kan du läsa mer om beroende: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/be...

Bipolär sjukdom kallas även för manodepression och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem i till exempel relationer, arbete och för sin privata ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt.Just nu forskas det mycket om de genetiska orsakerna till bipolär sjukdom. Det är känt sedan länge att ärftligheten för bipolära syndrom är hög, men det har varit svårt att hitta orsakerna bakom. Skälet är att bipolär sjukdom, precis som exempelvis diabetes och högt blodtryck, är en genetiskt komplex sjukdom. Det är många genvarianter inblandade som samverkar med varandra och med omgivande miljö. Och det är inte samma genvarianter som är viktiga för alla patienter. Det behöver inte ens vara samma genvarianter för drabbade inom samma familj. Stora internationella studier har identifierat en rad genvarianter som har betydelse för bipolär sjukdom.Läs mer om bipolär sjukdom här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/bi...

Cerebral pares, CP, är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Det är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan beror på en skada som ska ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder. Idag vet man att de flesta med CP fått detta på grund av faktorer som inträffat före förlossningen och att flera olika faktorer ofta bidragit. Vanliga bidragande faktorer är; infektioner, cirkulationsrubbningar, blödningar, tillväxthämning, genetiska faktorer och för tidig födsel. Barn med CP har en försenad motorisk utveckling och visar under sin utveckling olika symtombilder beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat.Viktig forskning kring habilitering vid CP pågår. Även forskning kring hjärnans utveckling, hur den går till och vilka gener som är av vikt, kan ha stor betydelse för förståelsen och behandlingen av CP.Läs mer om CP här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/cp...

Demens är inte en del av det naturliga åldrandet. Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar. För att en person ska klassas som dement krävs en minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, t.ex. försämrat omdöme, svårigheter med språket eller praktiska göromål eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt.Man brukar tala om tre huvudgrupper; primärdegenerativa, vaskulära och sekundära sjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.Läs mer om de olika demenssjukdomarna här: https://www.hjarnfonden.se/2018/09/ar-det-alzheime...

Depression är en mycket vanlig folksjukdom som kännetecknas av sänkt grundstämning, ångest, psykomotorisk hämning, sömnsvårigheter och minskad aptit. Livet kan kännas meningslöst och man kan sakna livsgnista. Depression kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser, till exempel stora livsförändringar, familjeproblem eller sorg. Men en depression kan också vara ett tidigt tecken på en annan sjukdom som demens, hjärntumör, brist på sköldkörtelhormon eller andra hormoner samt blodbrist (anemi).Troligen kommer forskningen att ge mer klarhet i den växelverkan mellan gener och miljö som kan ligga bakom klinisk depression och man kommer kunna identifiera genförändringar som kan öka eller minska risken för depression. Mer kännedom om de yttre faktorerna skulle kunna påverka sjukdomsuppkomst, förlopp och symptom. Nya farmakologiska strategier fokuserar på olika substanser som skulle kunna bidra till bättre terapi och profylax mot depression.Läs mer om depression här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/de...

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats normalt. Det är dock viktigt att påpeka att en dyslektisk person inte är mindre intelligent. Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor.Jakten på gener som kan vara inblandade i dyslexi har varit intensiva de senaste åren och nio olika regioner på sex olika kromosomer har bekräftats av flera olika forskargrupper. Många av de gener som ökar risken för dyslexi påverkar små utskott eller tentakler på nervcellerna som kallas cilier. Man tror att de är viktiga för att nervcellerna ska hitta rätt under hjärnutvecklingen och när deras funktion är nedsatt fungerar signalsystem i hjärnan annorlunda, vilket skulle kunna vara en förklaring till dyslexi. Andra viktiga områden inom dyslexiforskningen är användandet och vidareutvecklingen av nya, datoriserade metoder för att mäta och diagnosticera dyslexi och användandet av nya, avancerade hjärnavbildningstekniker för att se vad som händer i hjärnan.Läs mer om dyslexi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/dy...

Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall. Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva.Ett hett forskningsområde senaste åren är rollen för hjärnans bindvävsceller, gliacellerna, i epilepsi. Man tittar också på inopererade elektroder i hjärnan, så kallad deep brain stimulation, och en eventuell roll för stamceller. Förhoppningsvis kommer framtidens epilepsibehandling att vara skräddarsydd efter patienten och inte bara kunna lindra utan också förhindra uppkomsten av epilepsi.Läs mer om epilepsi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ep...

En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada är stroke. Förvärvade hjärnskadorna sker ofta vid en olycka eller våldsbrott och kallas därför traumatiska hjärnskador. Våld mot huvudet ger upphov till en primär skada på hjärnvävnaden på grund av de mekaniska krafter som uppstår. Man kan också få skador i hjärnan vid drog- och alkoholmissbruk.Aktuella forskningsområden rör bland annat möjligheten till att med läkemedel minska skadeutbredningen och att försöka förbättra den spontana återhämtningen. Ett annat område bygger på transplantation av odlade stamceller, vilket dock visat begränsade resultat i djurmodeller.Läs mer om hjärnskada här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hj...

Hjärntumör drabbar människor i alla åldrar. Det är vanligast hos äldre människor, men hos barn och tonåringar är det den näst vanligaste cancerformen.I Sverige drabbas cirka 2 000 personer varje år. Orsaken till hjärntumör är inte känd, både kemiska ämnen och arv kan spela in.Nya tekniker inom neurokirurgin har under det senaste halvseklet utvecklats så att man nu kan bota en mycket stor del av de godartade tumörerna och nya tekniker är ständigt under utveckling. Andra intressanta forskningsområden är immunisering mot elakartade hjärntumörer med genmodifiering och olika former av immunterapi.Här kan du läsa mer om hjärntumörer: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hj...

Huntingtons sjukdom är en ärftlig sjukdom som ger en störd funktion hos nervceller i hjärnan. Den kallas ibland för danssjuka eftersom en del av besvären består i ofrivilliga rörelser. Huntingtons sjukdom är dominant ärftlig. Mycket forskning pågår för att få fram läkemedel som kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Det pågår också mycket forskning kring genterapi, där man försöker påverka genen som orsakar Huntingtons sjukdom.Läs mer om Huntington här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hu...

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och drabbar över en miljon svenskar. Migrän kan utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och hormonförändringar hos kvinnor. Migrän är ofarligt och det finns effektiva läkemedel som i de flesta fall kan bryta huvudvärken. I vissa fall kan även förebyggande läkemedel ges. Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba vem som helst. Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men det verkar till stor del vara en ärftlig sjukdom.Hortons huvudvärk är exempel på en av de svårare typerna av huvudvärk. Sjukdomen yttrar sig genom attacker av mycket svår huvudvärk som är återkommande under perioder från en vecka upp till några månader.Läs mer om migrän och Hortons huvudvärk här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/mi...