Detta är min berättelse om när jag blev bestulen på min barndom och självmords försök till att finnas, andas och leva.

Jag heter Jonatan Hedetoft och är 34 år gammal. Jag är uppvuxen i Malmö där jag numera även bor och verkar. År 2020 så avslutade jag mina studier på Göteborgs Universitet inom design med fokus på vår psykiska hälsa. Sen dess så har jag arbetat som lärare och nu arbetar jag med kurser inom det konstnärliga området och som släktforskare. Sen har jag ett stort intresse för äventyr.

Jag har mått psykiskt dåligt i större delen av mitt liv. Som barn utsattes jag av andra barn för mobbing, sexuella trakasserier, misshandel och glåpord. Det fick mig och tro att det var mitt eget fel. Att jag förtjänade att bli behandlad illa. Något som hos mig utvecklade ett självskadande beteende.

Redan när jag var 5 år gammal slussades jag in i barn och ungdoms psykiatrin där det sattes en för snabb och felaktig psykiatrisk diagnos.

Inte nog med det så rapporterade skolan att jag såkallat skulle farit illa i hemmet och att det var därför som jag uteblev från lektioner i högstadiet. Det resulterade i att Socialtjänsten vurmade för att sätta mig i fosterhem. Men det var aldrig någon där som utredde om skolan hade gjort något fel. Fast det står antecknat i journalkopiorna från både BUP och Socialtjänsten att jag far illa i skolan.

I årskurs 9 så blev jag öppet misshandlad av en elev som upprepade gånger tidigare gått på mig. Det fanns vittne och slutade med rättegång där det beslutades att den åtalade enligt lag var skyldig till brott. Men det var inte skolan som polisanmälde händelsen. Allt för ofta tyckte de att skaka hand och säga förlåt var bra nog. Det var långt ifrån alla gånger som klassföreståndare och rektor rapporterade hem att jag varit utsatt för våld.

Allt som behövdes för att få mobbingen till och sluta var en polisanmälan men när det väl var försent. Ingen vågade ge sig på mig efter det. Det är cirka 45 barn om året som dör i suicid på grund av mobbing. Ett av dessa barn kunde varit jag. Att detta försämrar oddsen för ett barn och växa upp för att bli en självständig individ med förmågan att kunna ta egna beslut och fungera i sociala sammanhang är självklart väldigt dåliga. Det drabbade även mig.

Ända sedan 2008 har jag hamnat i depressiva svackor som jag varken pratat om eller sökt vård för. Under denna tid gick jag på folkhögskola för att jag slutade årskurs 9 helt utan betyg. Det sattes enorm press på mig och jag började missbrukade alkohol och kom senare att prova andra droger allt för att dämpa min egen ångest och mitt dåliga mående. Ändå så fick jag livet till att gå ihop.

Det ska tilläggas att jag knappt drack någon alkohol mellan 2010 till 2013. Däremot så blev jag morfin beroende något som senare resulterade i självmordsplaner. Antingen så sov jag för lite eller så kunde jag sova hela dagar. Jag drack för mycket och åt alldeles för lite mat. De hypomaniska faserna var värre än de depressiva någonsin kunde bli. Sen gick det upp och ner hela vägen fram till våren 2018 då min kropp kollapsade.

Den orkade inte längre med bland annat alkoholen och att jag jobbade för hårt. Jag var alldeles för mycket inne i olika projekt på universitetet och även utanför. Ett år senare i Januari 2019 så hade jag fått reda på att jag är bipolär och då även påbörjat en livslång medicinering. Det var ett tufft besked och insikten att jag måste förändra mitt liv helt och hållet var god.

https://www.arbetsterapeuterna.se/tidningen/tidigare-nummer/artikelarkiv/artiklar-2019/han-bearbetar-alla-vaara-sinnen/

Det var där och då som jag började dras med i vågen av människor som ville bryta stigmat och förlegade fördomar kring psykisk ohälsa. Jag var så arg och frustrerad något som blev drivkraften till att försöka nå förändring.

Ett av mina djupaste intressen idag är fysisk aktivitet, friluftsliv och olika äventyr. Det upprätthåller en del av mitt mående och gör att jag mår ännu bättre. Detta kan jag göra just för att jag mår bra.

Den 15 Juni 2024 så ska jag ge mig på den tuffaste friluftsutmaningen i Sverige och samtidigt samla in pengar till forskningen genom mina förberedelser och föreläsningar om bipolaritet.

Utmaningen heter Fjällfararnas Gröna Band och är en vandring du genomför från Grövelsjön(Dalafjällen – Idre) till Treriksröset(Riksgränsen) det innebär att du på vandrande fot tar dig genom fjällkedjan bland skog, kalfjäll, bergstoppar och glaciärer. Detta kommer utan tvekan bli min tuffaste solovandring någonsin.

https://www.vitagronabandet.se/sv-SE

Under mina förberedelser så kommer jag även genomföra Tik Tok utmaningen 100 000 steg på under 24 timmar hela 6 gånger på olika platser vid olika tillfällen runt om i Sverige. Men det kommer också bli olika kortare dagsturer och längre vandringar.

Att samla in pengar till forskningen kring bipolär sjukdom är viktig. Det är forskningen som gjort att mitt liv idag går att leva. Det finns så mycket hjälp att få. Kunskapen om sjukdomen är liten men det pågår nya forsknings projekt hela tiden.

https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/bipolar-sjukdom/?_ga=2.216061526.173732926.1702287261-585428276.1701858291&_gac=1.171172244.1702295042.EAIaIQobChMI9dKRl6eHgwMVqIxoCR29awuiEAAYASAAEgK6iPD_BwE

Stort tack för att du vill bidra till min insamling. Din gåva kommer delas ut av Hjärnfonden till pågående forskares projekt.


Ni kan följa allt kring äventyret på dessa två sidorna.

https://www.instagram.com/andravagensslojd/

https://www.instagram.com/trekkingmanic/