Nästan alla kommer vi eller någon vi känner att drabbas av en sjukdom, skada eller annan diagnos som på ett eller annat sätt är neurologisk eller neuropsykiatrisk.

Att bidra till detta enorma forskningsfält tycker jag är viktigt.

Så vitt jag minns det letade vi efter någon som höll på med smärtforskning när Jörgen dog och att vi då fann Hjärnfonden. Jag kan minnas helt tokigt, då det närmar sig 10 år sedan och det var en oerhört förvirrad tid. Jörgens smärtproblematik började efter en hockeyolycka i tonåren. En "enkel" operation av knät ledde till ett liv kantat av ständig värk, läkarbesök, mediciner, operationer och ofta kryckor till sällskap. Trots all smärta var han en otroligt levnadsglad person med framtidstro.

När mamma dog ett par månader senare är jag nästan säker på att vi valde bl.a Hjärnfonden istället för blommor vid hennes begravning. Även detta kan så klart vara en felaktig minnesbild.
Hennes sjukdom, PSP, är en neurologisk sjukdom Progressiv supranukleär pares eller progressiv supranukleär paralys (PSP) är en neurologisk sjukdom inom gruppen rörelsestörningar, som kännetecknas av tilltagande stelhet och rörelsesvårigheter, nedsatta ögonrörelser fallrisk och kognitiva problem. (från wikipedia)

Mig själv...
Jag har sen tonåren haft återkommande depressioner, med mycket ångest, både i form av panikångestattacker där jag bl.a slagit mig för att lindra smärtan, men också i en generellt förhöjd stressnivå. Mycket suicidtankar och en stor önskan att bara inte behöva finnas. Inga allvarliga försök att suicudera, men väldigt långt gångna planer. Idag mår jag bra, periodvis förhöjd ångest och kan känna mig lite nere ibland. Men inga suicidtankar och i det stora hela stabilt. Har en bra inställd medicinering, utan den hade jag inte varit där jag är nu.

Så tre helt olika tillstånd, som alla behöver mycket mer forskning!

Hjälp gärna till att dela min insamling, bidra ekonomiskt om eller när du kan. Många bäckar små... ❤