Internationella ALS-dagen 2020!
Den 21 juni är internationella ALS-dagen. Fram till dess vill vi samla in 100 000 kr till forskningen om ALS. Alla gåvor gör skillnad, liten som stor!
(Edit: Vi höjer målet till 150 000 kronor!)
Den som drabbas av ALS blir sakta mer och mer förlamad – tills andningen slutar att fungera.
Idag finns tyvärr inget sätt att stoppa denna hemska sjukdom.
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand eller ett ben.
Varje år insjuknar cirka 220 personer i Sverige i ALS. De flesta är mellan 50 och 70 år.
Läs mer om ALS här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/als/
Forskning
Det har hänt mycket inom ALS-forskningen de senaste tio åren. Idag vet vi att den genetiska faktorn är viktig och det pågår mycket forskning för att förstå vilka gener som är förändrade vid sjukdomen. Det finns inget enskilt prov som visar på en ALS-diagnos. Det innebär att många får vänta länge på rätt diagnos och då får de inte hjälp i tid. Forskarna letar därför efter molekyler i kroppen, så kallade biomarkörer, som kan visa om någon har ALS.
Caroline Ingre är en forskare som fått stöd av Hjärnfonden. Se henne berätta om sin forskning om ALS: https://www.hjarnfonden.se/2019/06/internationella-als-dagen-den-21-juni/
(Edit: Vi höjer målet till 150 000 kronor!)
Den som drabbas av ALS blir sakta mer och mer förlamad – tills andningen slutar att fungera.
Idag finns tyvärr inget sätt att stoppa denna hemska sjukdom.
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand eller ett ben.
Varje år insjuknar cirka 220 personer i Sverige i ALS. De flesta är mellan 50 och 70 år.
Läs mer om ALS här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/als/
Forskning
Det har hänt mycket inom ALS-forskningen de senaste tio åren. Idag vet vi att den genetiska faktorn är viktig och det pågår mycket forskning för att förstå vilka gener som är förändrade vid sjukdomen. Det finns inget enskilt prov som visar på en ALS-diagnos. Det innebär att många får vänta länge på rätt diagnos och då får de inte hjälp i tid. Forskarna letar därför efter molekyler i kroppen, så kallade biomarkörer, som kan visa om någon har ALS.
Caroline Ingre är en forskare som fått stöd av Hjärnfonden. Se henne berätta om sin forskning om ALS: https://www.hjarnfonden.se/2019/06/internationella-als-dagen-den-21-juni/
Donar
146.563 kr
97%
97%
0 Días restantes
Actividad reciente
-
Petra Kalholm donado 150 kr
Jag tycker ALS är en fruktansvärd sjukdom och det behövs definitivt mycket mer forskning kring sjukdomen för att i framtiden kanske kunna hitta ett botemedel. Detta vill jag gärna bidra till.
-
-
-
-
-
Har sett dennna fruktansvärda sjukdom på nära håll och vill inget hellre än att ni löser gåtan
-
-
-
Min man dog i bulbär ALS januari 2019. Vidrig sjukdom där man står maktlös bredvid.
Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden: Tusen tack för din generösa gåva, Margareta. ALS är en hemsk sjukdom som vi måste besegra!
Hälsningar Emelie och alla andra på HjärnfondenFör min svärfar, en tuff orättvis sjukdom.
God Jul önskar alla vi på HjärnfondenMats Eriksson donado 50 kr
Jag kanske själv behöver hjälp någon gång i livet
Ni gör alla ett fantastiskt jobb som jag är väldigt tacksam över.
Min arbetskamrat fick sjukdomen och dog 2008, det var hemskt :'(
En väns mamma gick bort pga ALS hastigt. Kämpa!