Varje år får ca 25 000 personer i Sverige stroke, fler än var femte dör. För dem som överlever blir livet aldrig detsamma. Vi har både blivit bättre på att förebygga sjukdomen och att behandla den i det akuta skedet. Däremot är vägen tillbaka efter en stroke i stort sett lika lång och svår som förut. Forskning pågår och behöver ekonomisk stöd från dig och mig.

Jag vet hur det är att leva med sviterna av en stroke. 31 år gammal slog den till, jag blev livrädd men fick i det akuta skedet inte rätt råd. "Ta en taxi in för en undersökning" - rätt svar hade varit "Vi skickar en ambulans". Jag åkte aldrig in. Det var ju bara som ett migränanfall som denna gång slog till med extra krafter och totalt slog ut min syn. Såg inget där och då. Minns ej hur mitt tal påverkades. Hade inte en tanke eller möjlighet att uppfatta om känsel, balans eller motorik var påverkad.

Varken jag eller läkarna vet om biverkningarna hade kunnat lindras och därmed blivit färre, ej så omfattande. Jag kom trots allt lindrigt undan. Balans och känselnedsättning på vänstersida, hjärntrötthet samt synfältsbortfall och lite annat smått och gott. Balansen är helt återställd. Träning och yoga har hjälpt mig.

Men även min familj, närmsta vänner liksom kollegor får leva med sviterna av min stroke. Varje dag är en utmaning. Varje timma jag slipper huvudvärk, yrsel, trötthet och/eller synrubbningar är för mig en bonus i livet. Du ser det inte på mig men du kanske i vissa sammanhang märker att jag plötsligt försvinner bort. Blicken flackar, orden fattas och jag kanske upplevs som disträ och ointresserad. Jag söker ej empati. Jag vill endast uppmärksamma att detta är en av många dolda funktionshinder som många i din och min vardag kämpar med. Vi kan vara snällare mot varandra. Hjälpa varandra och stötta, vara förstående och påminna varandra om att vi gör vårat bästa utifrån vår egen förmåga och förutsättningar.

Hjärnan är magiskt - vi kan träna den och vi kan också utsätta den för påfrestning som kan leda till stroke mm. Låt oss tillsammans stödja hjärnforskningen, för att inte fler ska behöva drabbas och de som drabbats få hjälp att återhämta sig, finna en mening och balans i vardagen. Gammal som ung kan drabbas. Alla bidrag, stora som små, är lika välkomna. Kanske den där fikan med vännen inte blev av eller du fick några kronor över vid månadens slut.

Tack!

-Emma