1

Välj projekt du vill stödja

2

Välj typ av insamling

3

Gör din insamling personlig

4

Publicera din insamling

Språkstörning

Språkstörning är en funktionsnedsättning som yttrar sig i svårigheter att tala och att förstå språk. Den som har språkstörning har avvikande uttal och grammatik, begränsat ordförråd och nedsatt ord- och meningsförståelse, vilket kan skapa problem i vardagen både med sociala kontakter och lärande. Språkstörning märks tydligast hos barn och ungdomar men svårigheter kan kvarstå även i vuxen ålder.Forskning har visat att hjärnan fungerar annorlunda hos personer som har språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta och tolka språkljud, konstruera grammatiska mönster samt planera och organisera sin talmotorik. Vad detta beror på är inte helt klart, men forskning talar för att ärftliga faktorer spelar stor roll och att språkstörning även kan orsakas av skador under fostertid respektive förlossning.Läs mer om språkstörning här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/sp...

Välj Projekt Läs mer...

Migrän / Hortons huvudvärk

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och drabbar över en miljon svenskar. Migrän kan utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och hormonförändringar hos kvinnor. Migrän är ofarligt och det finns effektiva läkemedel som i de flesta fall kan bryta huvudvärken. I vissa fall kan även förebyggande läkemedel ges. Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba vem som helst. Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men det verkar till stor del vara en ärftlig sjukdom.Hortons huvudvärk är exempel på en av de svårare typerna av huvudvärk. Sjukdomen yttrar sig genom attacker av mycket svår huvudvärk som är återkommande under perioder från en vecka upp till några månader.Läs mer om migrän och Hortons huvudvärk här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/mi...

Välj Projekt Läs mer...

Dyslexi

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats normalt. Det är dock viktigt att påpeka att en dyslektisk person inte är mindre intelligent. Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor.Jakten på gener som kan vara inblandade i dyslexi har varit intensiva de senaste åren och nio olika regioner på sex olika kromosomer har bekräftats av flera olika forskargrupper. Många av de gener som ökar risken för dyslexi påverkar små utskott eller tentakler på nervcellerna som kallas cilier. Man tror att de är viktiga för att nervcellerna ska hitta rätt under hjärnutvecklingen och när deras funktion är nedsatt fungerar signalsystem i hjärnan annorlunda, vilket skulle kunna vara en förklaring till dyslexi. Andra viktiga områden inom dyslexiforskningen är användandet och vidareutvecklingen av nya, datoriserade metoder för att mäta och diagnosticera dyslexi och användandet av nya, avancerade hjärnavbildningstekniker för att se vad som händer i hjärnan.Läs mer om dyslexi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/dy...

Välj Projekt Läs mer...

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning som liknar autism. Den som har Aspergers syndrom har svårigheter vid socialt samspel och funktionsnedsättningen innebär begränsade beteenden, aktiviteter och intressen. För att man ska ställa diagnosen Aspergers syndrom, måste svårigheterna medföra allvarliga problem i vardagen.Aspergers syndrom inkluderas i beteckningen AST (autismspektrumtillstånd).

Välj Projekt Läs mer...

CP (Cerebral pares)

Cerebral pares, CP, är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Det är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan beror på en skada som ska ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder. Idag vet man att de flesta med CP fått detta på grund av faktorer som inträffat före förlossningen och att flera olika faktorer ofta bidragit. Vanliga bidragande faktorer är; infektioner, cirkulationsrubbningar, blödningar, tillväxthämning, genetiska faktorer och för tidig födsel. Barn med CP har en försenad motorisk utveckling och visar under sin utveckling olika symtombilder beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat.Viktig forskning kring habilitering vid CP pågår. Även forskning kring hjärnans utveckling, hur den går till och vilka gener som är av vikt, kan ha stor betydelse för förståelsen och behandlingen av CP.Läs mer om CP här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/cp...

Välj Projekt Läs mer...

Beroende

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani.I dag är det oklart om hjärnan kan återhämta sig helt från en beroendesjukdom. Genom forskning vet man att chansen till ett drog/alkohol-fritt liv ökar om man kan hålla sig drogfri/nykter i 5-7 år. Flertalet, ca 80 procent, återfaller dock inom ett år. I dag saknas det fullgod behandling för beroendesjukdomar. Behandlingen består ofta av terapi och medicinering. En välkänd och beprövad behandling är 12-stegsprogrammet. Mediciner kan hjälpa till att minska alkoholsug, berusningsdrickande och förlänga alkoholfria perioder så att hjärnan får chans att återhämta sig. Forskning pågår för att hitta nya läkemedel mot beroendesjukdomar och även för att bättre kombinera de behandlingar som finns.Här kan du läsa mer om beroende: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/be...

Välj Projekt Läs mer...

Demens

Demens är inte en del av det naturliga åldrandet. Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar. För att en person ska klassas som dement krävs en minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, t.ex. försämrat omdöme, svårigheter med språket eller praktiska göromål eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt.Man brukar tala om tre huvudgrupper; primärdegenerativa, vaskulära och sekundära sjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.Läs mer om de olika demenssjukdomarna här: https://www.hjarnfonden.se/2018/09/ar-det-alzheime...

Välj Projekt Läs mer...

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom (TS) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av motoriska och vokala tics. De flesta fall är ärftligt betingade, men även en hjärnskada kan ge typiska symtom för TS och man tror att även miljöfaktorer som exempelvis infektioner, könshormoner och psykosocial stress har betydelse.Forskning pågår om sambandet mellan Tourettes syndrom och andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADD och OCD, tvångssyndrom. Man har även identifierat genetiska orsaker till Tourettes syndrom och sett att de basala ganglierna, ett område i hjärnan där bland annat signalsubstansen dopamin bildas, har annorlunda storlek och funktion hos barn med Tourettes syndrom.Läs mer om Tourettes syndrome här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/to...

Välj Projekt Läs mer...

Afasi

Afasi är en försämrad förmåga att använda språket, orsakad av en skada på hjärnan. Afasi är relativt vanligt hos personer som insjuknar i stroke och kan även uppstå genom traumatisk hjärnskada, tumör eller infektion i hjärnan och vid demenssjukdomar.Även om det oftast är skador i vänster hjärnhalva som ger upphov till afasi har forskning visat att skador i höger hjärnhalva påverkar språkförmågan och i viss mån hörförståelsen. Ny forskning har också visat att patienter med afasi som får datorbaserat skrivstöd lättare kan träna upp skrivförmågan. Afasiforskningen studerar hur hjärnskador ger språkliga symtom. På senare tid har teorier som främst varit inriktade på språkets ljudstruktur eller dess grammatiska struktur väckt stort intresse. Läs mer om afasi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/af...

Välj Projekt Läs mer...

Willis Ekboms sjukdom (WED)

Willis-Ekboms sjukdom, eller Restless legs syndrom som den tidigare hette, är en vanlig neurologisk sjukdom. Mellan 5–10 procent av alla vuxna svenskar är drabbade. Sjukdomen gör att den som är drabbad har svårt att sova på grund av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen, armarna och bålen.Man tror att störningar i hjärnans dopaminsystem kan ligga bakom sjukdomen. Dopamin är en signalsubstans i områden i nervsystemet som påverkar kroppens förmåga att kontrollera muskelrörelserna. Mycket tyder på att den primära formen av Willis-Ekboms sjukdom är ärftlig.Under det senaste decennierna har intressanta studier visat att syrebrist och nedsatt blodflöde i vävnaden och det centrala nervsystemet kan vara viktigt för Willis-Ekboms sjukdom. Detta öppnar upp för ny förståelse och nya behandlingar för sjukdomen. Forskning har även visat ett samband mellan den ärftliga formen av Willis-Ekboms sjukdom och förändringar i gener som har styr bildningen av kväveoxid.Läs mer om WED här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/rl...

Välj Projekt Läs mer...