MS (Multipel Skleros) och är en sjukdom där många spridda inflammatoriska förändringar ger ärrbildning (skleros) i nervvävnaden. Även om orsakerna till MS inte är helt klarlagda så vet vi idag att varianter av normala ärftliga faktorer ofta i kombination med livsstil och andra yttre faktorer kan medverka till att utlösa sjukdomen. MS ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet runt nervtrådarna men även skador på själva nervfibrerna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på samma sätt.Under de senaste åren har läkemedel utvecklats som bromsar inflammationsprocesserna i centrala nervsystemet och en hel serie nya mer effektiva behandlingar är under utprövning. De gör att funktionsnedsättningar kopplade till sjukdomen inte förvärras och förhoppningen är att behandlingen i större utsträckning ska kunna skräddarsys för varje patient.Läs mer om MS här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ms...

Narkolepsi är ett relativt sällsynt tillstånd av obetvinglig sömnighet utan uttalad sömnbrist. Sjukdomen uppstår när ett litet område i hjärnan är skadat och har brist på signalsubstanser som reglerar sömn och vakenhet, men även kroppstonus (spänst i kroppen). Det vanligaste tecknet på sjukdomen är att man somnar okontrollerat, när som helst under dagen.Den lilla nervcellsgrupp som gått förlorad vid narkolepsi går inte att återställa, men läkemedel kan i dag lindra symtomen.Det finns forskning som visar att narkolepsi skulle kunna vara en autoimmun sjukdom. Denna forskning bygger på att personer med narkolepsi har en annan sammansättning av immunceller jämfört med kontrollpersoner. Det pågår även forskning om huruvida ett läkemedel som används vid spastiska tillstånd skulle kunna användas som behandling vid narkolepsi.Cirka 4 200 personer har narkolepsi i Sverige i dag.Läs mer om narkolepsi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/na...

Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att nervcellerna som producerar dopamin verkar särskilt känsliga. Dopamin har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när dessa nervceller bryts ned försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.Förhoppningen är att forskningen ska kunna leda till behandlingsformer som stoppar eller bromsar själva nervcellsnedbrytningen. Även transplantation med nervceller som erhålls från stamceller kan komma att bli en intressant framtida behandlingsform.Här kan du läsa mer om Parkinsons sjukdom: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/pa...

Ryggmärgen kallas kroppens huvudkabel och är den del av det centrala nervsystemet som möjliggör kommunikation mellan hjärnan och andra kroppsdelar. Vid skada i ryggmärgen hindras nervimpulserna att passera både till och från hjärnan. Vid en komplett ryggmärgsskada försvinner alla neurologiska funktioner nedom skadenivån medan vissa neurologiska funktioner fortfarande kan fungera vid partiella skador.Eftersom det inte finns någon specifik behandling för ryggmärgsskada är forskning på området av stor vikt. Forskningen på ryggmärgsskadeområdet är intensiv och framtida specifika behandlingar kan tänkas komma inom stamcellsfältet, transplantation av perifera nervgraft, tillväxtfaktorer och andra substanser som skyddar nervvävnaden vid skadetillfället. Läkemedel kan även tänkas komma som förbättrar möjligheten till regeneration för axoner, i den svårgenomträngliga ryggmärgsvävnaden.Läs mer om ryggmärgsskada här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ry...

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna i schizofreni. Förutom generna påverkas risken att insjukna i sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.Läs mer om schizofreni här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/sc...

Språkstörning är en funktionsnedsättning som yttrar sig i svårigheter att tala och att förstå språk. Den som har språkstörning har avvikande uttal och grammatik, begränsat ordförråd och nedsatt ord- och meningsförståelse, vilket kan skapa problem i vardagen både med sociala kontakter och lärande. Språkstörning märks tydligast hos barn och ungdomar men svårigheter kan kvarstå även i vuxen ålder.Forskning har visat att hjärnan fungerar annorlunda hos personer som har språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta och tolka språkljud, konstruera grammatiska mönster samt planera och organisera sin talmotorik. Vad detta beror på är inte helt klart, men forskning talar för att ärftliga faktorer spelar stor roll och att språkstörning även kan orsakas av skador under fostertid respektive förlossning.Läs mer om språkstörning här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/sp...

Stroke är ett samlingsnamn på de symptom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel. Syrebristen uppkommer när en blodpropp har bildats i något av hjärnans blodkärl, hjärninfarkt. Stroke kan även uppstå när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller på hjärnans yta, hjärnblödning.Mycket forskning om stroke pågår, bland annat växer vår kunskap om de genetiska riskfaktorerna bakom stroke. Den kunskapen kan sedan ligga till grund för bättre behandlingar, kombinationsbehandlingar och behandlingar som är skräddarsydda för patienten. Trombolys i kombination med nedkylning kan vara ett sådant exempel. En annan spännande upptäckt är hur vi med hjälp av läkemedel kan stimulera hjärnans plasticitet, alltså hjärnans förmåga att reparera sig själv efter till exempel en stroke, genom att bilda nya kontakter mellan oskadda nervceller. Här har de första kliniska studierna gett lovande resultat.Läs mer om stroke här: https://www.hjarnfonden.se/fokusomraden/fokus-stro...

Tourettes syndrom (TS) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av motoriska och vokala tics. De flesta fall är ärftligt betingade, men även en hjärnskada kan ge typiska symtom för TS och man tror att även miljöfaktorer som exempelvis infektioner, könshormoner och psykosocial stress har betydelse.Forskning pågår om sambandet mellan Tourettes syndrom och andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom ADD och OCD, tvångssyndrom. Man har även identifierat genetiska orsaker till Tourettes syndrom och sett att de basala ganglierna, ett område i hjärnan där bland annat signalsubstansen dopamin bildas, har annorlunda storlek och funktion hos barn med Tourettes syndrom.Läs mer om Tourettes syndrome här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/to...

Willis-Ekboms sjukdom, eller Restless legs syndrom som den tidigare hette, är en vanlig neurologisk sjukdom. Mellan 5–10 procent av alla vuxna svenskar är drabbade. Sjukdomen gör att den som är drabbad har svårt att sova på grund av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen, armarna och bålen.Man tror att störningar i hjärnans dopaminsystem kan ligga bakom sjukdomen. Dopamin är en signalsubstans i områden i nervsystemet som påverkar kroppens förmåga att kontrollera muskelrörelserna. Mycket tyder på att den primära formen av Willis-Ekboms sjukdom är ärftlig.Under det senaste decennierna har intressanta studier visat att syrebrist och nedsatt blodflöde i vävnaden och det centrala nervsystemet kan vara viktigt för Willis-Ekboms sjukdom. Detta öppnar upp för ny förståelse och nya behandlingar för sjukdomen. Forskning har även visat ett samband mellan den ärftliga formen av Willis-Ekboms sjukdom och förändringar i gener som har styr bildningen av kväveoxid.Läs mer om WED här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/rl...

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande.Det finns flera former av ångestsyndrom, t.ex. paniksyndrom, agorafobi och social ångest. Hjärnavbildningstekniker, biomarkörer och nya landvinningar inom affektiv neurovetenskap, där de cellulära mekanismerna och funktionella neuroanatomin undersöks, är spännande områden för forskningen kring ångest.Här kan du läsa mer om ångest och tvångssyndrom: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/an...

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar som präglas av ihållande problematik med födointaget. Detta är ofta kombinerat med en onormal strävan att gå ner i vikt, samt tankar som upptas av vikt och kroppsform. De mest kända ätstörningarna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa.Upp till 10 procent av de som drabbas av Anorexia Nervosa dör till följd av sjukdomen.Det finns ett stort behov av forskning syftande till ökad förståelse, bättre behandling, och inte minst för att öka det psykiska välbefinnandet och minska kostnaderna för dessa sjukdomar. Idag vet vi att upp mot 80 procent av bakgrunden till anorexi beror på ärftliga faktorer, men lite är känt kring vilka dessa faktorer/gener är. Man vet även att yttre faktorer, till exempel bantning eller en stressande livssituation, är involverande i utvecklingen av anorexi.Här kan du läsa mer om ätstörningar: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/at...