1

Välj projekt du vill stödja

2

Välj typ av insamling

3

Gör din insamling personlig

4

Publicera din insamling

Barnhjärnan

Av de 100 000 barn som föds i Sverige varje år drabbas 1 av 10 av en funktionsnedsättning i hjärnan eller någon annan typ av hjärnskada. Många barn föds för alldeles för tidigt men tack vare nya metoder, som till exempel nedkylning, kan man rädda dessa barn och förhindra att de får hjärnskador. Varje år skadas också över 1000 barn svårt i huvudet genom trafikolyckor, fall- och sportolyckor. Behovet av mer pengar till hjärnforskning är stort.Här kan du läsa mer om barnhjärnan: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ba...

Välj Projekt Läs mer...

Schizofreni

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna i schizofreni. Förutom generna påverkas risken att insjukna i sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.Läs mer om schizofreni här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/sc...

Välj Projekt Läs mer...

Depression

Depression är en mycket vanlig folksjukdom som kännetecknas av sänkt grundstämning, ångest, psykomotorisk hämning, sömnsvårigheter och minskad aptit. Livet kan kännas meningslöst och man kan sakna livsgnista. Depression kan komma utan någon tydlig orsak eller utlösas av yttre händelser, till exempel stora livsförändringar, familjeproblem eller sorg. Men en depression kan också vara ett tidigt tecken på en annan sjukdom som demens, hjärntumör, brist på sköldkörtelhormon eller andra hormoner samt blodbrist (anemi).Troligen kommer forskningen att ge mer klarhet i den växelverkan mellan gener och miljö som kan ligga bakom klinisk depression och man kommer kunna identifiera genförändringar som kan öka eller minska risken för depression. Mer kännedom om de yttre faktorerna skulle kunna påverka sjukdomsuppkomst, förlopp och symptom. Nya farmakologiska strategier fokuserar på olika substanser som skulle kunna bidra till bättre terapi och profylax mot depression.Läs mer om depression här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/de...

Välj Projekt Läs mer...

Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall. Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva.Ett hett forskningsområde senaste åren är rollen för hjärnans bindvävsceller, gliacellerna, i epilepsi. Man tittar också på inopererade elektroder i hjärnan, så kallad deep brain stimulation, och en eventuell roll för stamceller. Förhoppningsvis kommer framtidens epilepsibehandling att vara skräddarsydd efter patienten och inte bara kunna lindra utan också förhindra uppkomsten av epilepsi.Läs mer om epilepsi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ep...

Välj Projekt Läs mer...

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn på de symptom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel. Syrebristen uppkommer när en blodpropp har bildats i något av hjärnans blodkärl, hjärninfarkt. Stroke kan även uppstå när ett blodkärl brister inne i hjärnan eller på hjärnans yta, hjärnblödning.Mycket forskning om stroke pågår, bland annat växer vår kunskap om de genetiska riskfaktorerna bakom stroke. Den kunskapen kan sedan ligga till grund för bättre behandlingar, kombinationsbehandlingar och behandlingar som är skräddarsydda för patienten. Trombolys i kombination med nedkylning kan vara ett sådant exempel. En annan spännande upptäckt är hur vi med hjälp av läkemedel kan stimulera hjärnans plasticitet, alltså hjärnans förmåga att reparera sig själv efter till exempel en stroke, genom att bilda nya kontakter mellan oskadda nervceller. Här har de första kliniska studierna gett lovande resultat.Läs mer om stroke här: https://www.hjarnfonden.se/fokusomraden/fokus-stro...

Välj Projekt Läs mer...

MS

MS (Multipel Skleros) och är en sjukdom där många spridda inflammatoriska förändringar ger ärrbildning (skleros) i nervvävnaden. Även om orsakerna till MS inte är helt klarlagda så vet vi idag att varianter av normala ärftliga faktorer ofta i kombination med livsstil och andra yttre faktorer kan medverka till att utlösa sjukdomen. MS ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet runt nervtrådarna men även skador på själva nervfibrerna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på samma sätt.Under de senaste åren har läkemedel utvecklats som bromsar inflammationsprocesserna i centrala nervsystemet och en hel serie nya mer effektiva behandlingar är under utprövning. De gör att funktionsnedsättningar kopplade till sjukdomen inte förvärras och förhoppningen är att behandlingen i större utsträckning ska kunna skräddarsys för varje patient.Läs mer om MS här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ms...

Välj Projekt Läs mer...

ALS

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning.Det har hänt mycket inom ALS-forskningen de senaste tio åren. Idag vet vi att den genetiska faktorn är viktig och det pågår ett stort europeiskt projekt kring detta, där cirka 15 000 ALS-patienter ska delta. 500 svenska patienter kommer att medverka i studien via en forskningsgrupp vid Umeå universitet.Läs mer om ALS och den senaste forskningen här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/al...

Välj Projekt Läs mer...

Hjärntumör

Hjärntumör drabbar människor i alla åldrar. Det är vanligast hos äldre människor, men hos barn och tonåringar är det den näst vanligaste cancerformen.I Sverige drabbas cirka 2 000 personer varje år. Orsaken till hjärntumör är inte känd, både kemiska ämnen och arv kan spela in.Nya tekniker inom neurokirurgin har under det senaste halvseklet utvecklats så att man nu kan bota en mycket stor del av de godartade tumörerna och nya tekniker är ständigt under utveckling. Andra intressanta forskningsområden är immunisering mot elakartade hjärntumörer med genmodifiering och olika former av immunterapi.Här kan du läsa mer om hjärntumörer: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hj...

Välj Projekt Läs mer...

Ångest / Tvångssyndrom

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande.Det finns flera former av ångestsyndrom, t.ex. paniksyndrom, agorafobi och social ångest. Hjärnavbildningstekniker, biomarkörer och nya landvinningar inom affektiv neurovetenskap, där de cellulära mekanismerna och funktionella neuroanatomin undersöks, är spännande områden för forskningen kring ångest.Här kan du läsa mer om ångest och tvångssyndrom: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/an...

Välj Projekt Läs mer...

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller.Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och övrig demens, bland annat för att klarlägga vilken roll beta-amyloid och tau spelar. Det pågår även stora studier för att hitta genetiska orsaker till demens och Alzheimers sjukdom, samt epidemiologiska studier för att hitta nya riskfaktorer. Fler forskningsprojekt pågår med läkemedel som är inne i prövningsfas två, vilket betyder att de testas på patienter med Alzheimers sjukdom.Läs mer om Alzheimers sjukdom här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/al...

Välj Projekt Läs mer...

Hjärnskada

En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada är stroke. Förvärvade hjärnskadorna sker ofta vid en olycka eller våldsbrott och kallas därför traumatiska hjärnskador. Våld mot huvudet ger upphov till en primär skada på hjärnvävnaden på grund av de mekaniska krafter som uppstår. Man kan också få skador i hjärnan vid drog- och alkoholmissbruk.Aktuella forskningsområden rör bland annat möjligheten till att med läkemedel minska skadeutbredningen och att försöka förbättra den spontana återhämtningen. Ett annat område bygger på transplantation av odlade stamceller, vilket dock visat begränsade resultat i djurmodeller.Läs mer om hjärnskada här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hj...

Välj Projekt Läs mer...

Demens

Demens är inte en del av det naturliga åldrandet. Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar. För att en person ska klassas som dement krävs en minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, t.ex. försämrat omdöme, svårigheter med språket eller praktiska göromål eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt.Man brukar tala om tre huvudgrupper; primärdegenerativa, vaskulära och sekundära sjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.Läs mer om de olika demenssjukdomarna här: https://www.hjarnfonden.se/2018/09/ar-det-alzheime...

Välj Projekt Läs mer...

Dyslexi

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats normalt. Det är dock viktigt att påpeka att en dyslektisk person inte är mindre intelligent. Dyslexi är ärftligt och vanligare hos pojkar än hos flickor.Jakten på gener som kan vara inblandade i dyslexi har varit intensiva de senaste åren och nio olika regioner på sex olika kromosomer har bekräftats av flera olika forskargrupper. Många av de gener som ökar risken för dyslexi påverkar små utskott eller tentakler på nervcellerna som kallas cilier. Man tror att de är viktiga för att nervcellerna ska hitta rätt under hjärnutvecklingen och när deras funktion är nedsatt fungerar signalsystem i hjärnan annorlunda, vilket skulle kunna vara en förklaring till dyslexi. Andra viktiga områden inom dyslexiforskningen är användandet och vidareutvecklingen av nya, datoriserade metoder för att mäta och diagnosticera dyslexi och användandet av nya, avancerade hjärnavbildningstekniker för att se vad som händer i hjärnan.Läs mer om dyslexi här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/dy...

Välj Projekt Läs mer...

Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en ärftlig sjukdom som ger en störd funktion hos nervceller i hjärnan. Den kallas ibland för danssjuka eftersom en del av besvären består i ofrivilliga rörelser. Huntingtons sjukdom är dominant ärftlig. Mycket forskning pågår för att få fram läkemedel som kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Det pågår också mycket forskning kring genterapi, där man försöker påverka genen som orsakar Huntingtons sjukdom.Läs mer om Huntington här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/hu...

Välj Projekt Läs mer...

Ätstörningar

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar som präglas av ihållande problematik med födointaget. Detta är ofta kombinerat med en onormal strävan att gå ner i vikt, samt tankar som upptas av vikt och kroppsform. De mest kända ätstörningarna är Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa.Upp till 10 procent av de som drabbas av Anorexia Nervosa dör till följd av sjukdomen.Det finns ett stort behov av forskning syftande till ökad förståelse, bättre behandling, och inte minst för att öka det psykiska välbefinnandet och minska kostnaderna för dessa sjukdomar. Idag vet vi att upp mot 80 procent av bakgrunden till anorexi beror på ärftliga faktorer, men lite är känt kring vilka dessa faktorer/gener är. Man vet även att yttre faktorer, till exempel bantning eller en stressande livssituation, är involverande i utvecklingen av anorexi.Här kan du läsa mer om ätstörningar: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/at...

Välj Projekt Läs mer...

CP (Cerebral pares)

Cerebral pares, CP, är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Det är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan beror på en skada som ska ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder. Idag vet man att de flesta med CP fått detta på grund av faktorer som inträffat före förlossningen och att flera olika faktorer ofta bidragit. Vanliga bidragande faktorer är; infektioner, cirkulationsrubbningar, blödningar, tillväxthämning, genetiska faktorer och för tidig födsel. Barn med CP har en försenad motorisk utveckling och visar under sin utveckling olika symtombilder beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat.Viktig forskning kring habilitering vid CP pågår. Även forskning kring hjärnans utveckling, hur den går till och vilka gener som är av vikt, kan ha stor betydelse för förståelsen och behandlingen av CP.Läs mer om CP här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/cp...

Välj Projekt Läs mer...

Beroende

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani.I dag är det oklart om hjärnan kan återhämta sig helt från en beroendesjukdom. Genom forskning vet man att chansen till ett drog/alkohol-fritt liv ökar om man kan hålla sig drogfri/nykter i 5-7 år. Flertalet, ca 80 procent, återfaller dock inom ett år. I dag saknas det fullgod behandling för beroendesjukdomar. Behandlingen består ofta av terapi och medicinering. En välkänd och beprövad behandling är 12-stegsprogrammet. Mediciner kan hjälpa till att minska alkoholsug, berusningsdrickande och förlänga alkoholfria perioder så att hjärnan får chans att återhämta sig. Forskning pågår för att hitta nya läkemedel mot beroendesjukdomar och även för att bättre kombinera de behandlingar som finns.Här kan du läsa mer om beroende: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/be...

Välj Projekt Läs mer...

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation tillsammans med en benägenhet att göra saker på ett upprepat, oflexibelt och ibland lite udda sätt. Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.Läs mer om AST här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/au...

Välj Projekt Läs mer...

ADHD

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. Diagnosen har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende. ADHD förekommer ofta tillsammans med andra utvecklingsrelaterade eller psykiatriska tillstånd.ADD är en variant av ADHD, men utan överaktiviteten. De som har ADD blir ofta blir lätt distraherade och tappar uppmärksamheten, men man är inte överaktiv. Istället kan de ha svårt att komma igång med aktiviteter och att få saker gjorda.En lång rad studier har visat på avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också starkt på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har visat att ADHD har en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots det starka ärftliga inslaget har jakten på specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten.Läs mer om ADHD här: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/ad...

Välj Projekt Läs mer...