Många har säkert upplevt mobbning och utfrysning, tråkigt nog. Själv hade jag aldrig haft någon erfarenhet av det innan vuxen ålder.

Vilket på något sätt att jag kanske påverkas mer, framförallt då jag förstår att det inte ska vara så här.

Tänkte berätta hur jag påverkades. Det var främst ungefär två år som blev grunden till alla mina problem, största delen utav min högskoleutbildning i Systemvetenskap. Kände mig inte välkommen eller accepterad i klassen. Jag skulle säga att det var en väldigt sammansatt klass, som det var svårt att komma in i klassgänget. Den allmänna utanförskapen som jag länge kände, och känner av än idag, sex år senare, blev stundvis panikatacker och rinnande tårar.

På ett sätt så är det visserligen skönt att jag inte upplevt mobbning som barn, men hade nästan velat att jag hade gjort det, för då hade jag varit bättre förberedd nu, och inte behövt falla i golvet så hårt som jag gjorde.

Man kan tycka att det bara är att komma över det, men det är inte alldeles lätt. Dels så tar det många år att återställas efter en mobbning och utfrysningssitation, kanske kan det hjälpa med ett jobb och ny genemskap.

Men för mig så har det bara blivit sämre, alla i klassen får jobba i IT, men söker mängder av jobb och får knappt komma på intervju. För mig så späder det på känslan av att inte duga till.

När det gäller känslorna som i alla fall jag har upplevt av min studietid, så är det känslan av att inte duga, inte vara accepterad, stundtals totalt nedstämdhet, stundtals ilska, men är nog ändå mest arg på mig själv. I det största hela också funderingar och tvivel, "Varför just jag?", "Varför accepterades jag inte?", "Varför behandlar man inte alla med respekt?", "Varför ser ingen?" och jag funderar ofta över om det bara är jag som upplevde det så, eller om andra också gjorde det. Personligen så hoppas jag på att jag var ensam att uppleva det så, då jag verkligen ville att alla skulle trivas.

Och jag har ju sagt det förut, men är faktiskt övertygad över att ingen ville mig något illa.

Snälla ta hand om era medmänniskor, alla är värda att ha det gott. Mobbning, utfrysning och andra former utav kränkande särbehandling behöver verkligen bekämpas.

Stöd gärna Hjärnfondens forskning om Depression, en av många sjukdomar som man kan drabbas av efter en traumatisk händelse.

Robert Andersson